Möte i tangenten (filk)
Nov. 16th, 2014 07:02 pm![[personal profile]](https://www.dreamwidth.org/img/silk/identity/user.png){kind=small}
kjnI wrote this one a few weeks ago, and for once it's not about fandom. It's a fairly straight filking of Möte i monsunen by Evert Taube. The original is a tall sailor's tale about what happened to him in the waters around south-east Asia, and I simply moved it out to space, with plenty of references to science fiction stories and other stuff.
I do not recommend trying to make sense of the astronomy in the song.
The song is dedicated to Archipelacon, given the references to Sweden and Finland, the role Åland played in the last few years of the era of the sailing ships, and the pirates.
Vi mötte ett skepp i ekliptikans tangent
där vi färdades mot röda klotet se,
en goldonder det var och dess namn var Argent
som nu drogo från Saturnus till Thebe.
Vår kapten gav nu order att vi skulle visa flagg
och vi sände ut den gula och den blå
och i samma stund så strömma från goldonderns gaffelnock
Finlands vita flagg med blåa korset på.
Vi höll ganska nära och stannade fusion
för att preja och ta budskap med oss hem,
och då lovade hon opp på solskeppens fason
ifrån babord, vi tog skytteln bort till dem.
Vi fick docka från backen och slussa in midskepps
och styrman Karlsson gick mot bryggan sen,
men vid slussen står en svensk rymdman i videalens ljus,
Erik Jareksson, min gamle barndomsvän.
Ja, man möts ju ibland i lagranger och banfas
när man färdas runt i rymden som vi gjort
jag blev glad men häpnad gjorde ändå tanken tabberas
när jag återsåg min vän på denna ort.
- Jag blev held up i Ceres, jag blev rånad på Pallas,
av en langobardisk liga satt i pant,
men jag träffade en barm som lät spung och smaka glass
sade Erik, men en robot det är sant
- Med robottösens hjälp kom jag sen till Ganymed,
utan pass och pengar står jag på ett torg
när en man med rymdens potta plötsligt fram emot mig går,
Sveriges konsul, kapten Oscar Fikonström.
- Se goddag, Erik Jareksson, säjer Fikonström,
vad i Roscoes namn gör du på Ganymed?
- Ifrån stenabältet kommer jag, för jorden är jag öm,
finns det hyra dit så vill jag följa med.
- Jag blev klädd i vita kläder, jag fick låna tie pund,
jag fick pass med Sveriges vapen och porträtt,
Halta Lotta bjöd på te och jam och pratade en stund,
tills kaffeskeden exploderade så nätt.
- Ja, så fann jag en fusion och mönstrade så an
och på Neptun fick vi last av vilda djur,
yakshis, rymdhund, elefanten, som dom sålt till Illyan,
som du varit hos i Vorbarr, eller hur?
- Men den resan blev värst av alla, det är sant,
när heliopassagen mötte en solstorm,
ut ur buren smet en yakshi, rök på vår elefant,
vrålet blandades med stag som tappa form.
- Snart var luckorna bräckta och fram kom många djur,
vår kommandobrygga den slets överbord,
elefanten bröt solcellerna och kastade en tjur
ut i rymden, gosse, sanna mina ord!
- Ja, Illyans ombud åt yakshin ju opp,
marsianen klättra ner i vår maskin.
För att härma maskinisten slog hon fram och back och stopp,
tills jag sköt henne med laserhajskarbin.
- Det var själva Nemesis från rymdens djup, min vän.
Snart var bara jag och elefanten kvar.
När solstormen drog över följde koronomassutkast
och vi drev med detta till Merkurisk bar.
- Men nu säger jag adjö för din styrman går nu ut.
- Ja, men Erik, elefanten, vem fick den?
- När vi träffas nästa gång ska min saga nå sitt slut
vi ska segla nu och sätta kurs igen!
Och de brassade för fyllning och började sin gång
och tillbaka till vår fusion styrde vi
och där gick hon i solvinden och sände ut sin sång:
– Rolling home, rolling home, across the space!
Men jag räkna' alla segel och räkna om igen
ifrån flying jib till röjlar och mesan.
Det var summa tjugotvå vita segel som där gick
i de ändlöst stora svarta rymderna.
I do not recommend trying to make sense of the astronomy in the song.
The song is dedicated to Archipelacon, given the references to Sweden and Finland, the role Åland played in the last few years of the era of the sailing ships, and the pirates.
Vi mötte ett skepp i ekliptikans tangent
där vi färdades mot röda klotet se,
en goldonder det var och dess namn var Argent
som nu drogo från Saturnus till Thebe.
Vår kapten gav nu order att vi skulle visa flagg
och vi sände ut den gula och den blå
och i samma stund så strömma från goldonderns gaffelnock
Finlands vita flagg med blåa korset på.
Vi höll ganska nära och stannade fusion
för att preja och ta budskap med oss hem,
och då lovade hon opp på solskeppens fason
ifrån babord, vi tog skytteln bort till dem.
Vi fick docka från backen och slussa in midskepps
och styrman Karlsson gick mot bryggan sen,
men vid slussen står en svensk rymdman i videalens ljus,
Erik Jareksson, min gamle barndomsvän.
Ja, man möts ju ibland i lagranger och banfas
när man färdas runt i rymden som vi gjort
jag blev glad men häpnad gjorde ändå tanken tabberas
när jag återsåg min vän på denna ort.
- Jag blev held up i Ceres, jag blev rånad på Pallas,
av en langobardisk liga satt i pant,
men jag träffade en barm som lät spung och smaka glass
sade Erik, men en robot det är sant
- Med robottösens hjälp kom jag sen till Ganymed,
utan pass och pengar står jag på ett torg
när en man med rymdens potta plötsligt fram emot mig går,
Sveriges konsul, kapten Oscar Fikonström.
- Se goddag, Erik Jareksson, säjer Fikonström,
vad i Roscoes namn gör du på Ganymed?
- Ifrån stenabältet kommer jag, för jorden är jag öm,
finns det hyra dit så vill jag följa med.
- Jag blev klädd i vita kläder, jag fick låna tie pund,
jag fick pass med Sveriges vapen och porträtt,
Halta Lotta bjöd på te och jam och pratade en stund,
tills kaffeskeden exploderade så nätt.
- Ja, så fann jag en fusion och mönstrade så an
och på Neptun fick vi last av vilda djur,
yakshis, rymdhund, elefanten, som dom sålt till Illyan,
som du varit hos i Vorbarr, eller hur?
- Men den resan blev värst av alla, det är sant,
när heliopassagen mötte en solstorm,
ut ur buren smet en yakshi, rök på vår elefant,
vrålet blandades med stag som tappa form.
- Snart var luckorna bräckta och fram kom många djur,
vår kommandobrygga den slets överbord,
elefanten bröt solcellerna och kastade en tjur
ut i rymden, gosse, sanna mina ord!
- Ja, Illyans ombud åt yakshin ju opp,
marsianen klättra ner i vår maskin.
För att härma maskinisten slog hon fram och back och stopp,
tills jag sköt henne med laserhajskarbin.
- Det var själva Nemesis från rymdens djup, min vän.
Snart var bara jag och elefanten kvar.
När solstormen drog över följde koronomassutkast
och vi drev med detta till Merkurisk bar.
- Men nu säger jag adjö för din styrman går nu ut.
- Ja, men Erik, elefanten, vem fick den?
- När vi träffas nästa gång ska min saga nå sitt slut
vi ska segla nu och sätta kurs igen!
Och de brassade för fyllning och började sin gång
och tillbaka till vår fusion styrde vi
och där gick hon i solvinden och sände ut sin sång:
– Rolling home, rolling home, across the space!
Men jag räkna' alla segel och räkna om igen
ifrån flying jib till röjlar och mesan.
Det var summa tjugotvå vita segel som där gick
i de ändlöst stora svarta rymderna.
